23.10.25
AI-genererade texter
Utvecklingen av AI, artificiell intelligens, går i rasande fart. Hur kommer chattrobotar, så som ChatGPT, påverka framtidens medicinska textproduktion och byråarbete? Här kan du läsa om vad vi tror!
En hel del av de många olika sjukdomar som drabbar nervsystemet ingår i det som sammanfattande kallas neurologiska sjukdomar. Sjukdomar i nervsystemet och hjärnan kan ge många olika slags besvär och symtom med väldigt olika sjukdomsbild. Några av de vanligaste och mest kända sjukdomarna, som drabbar relativt många människor, är olika former av psykisk ohälsa, sömnsvårigheter, demens, Alzheimer, huvudvärk och migrän, epileptiska anfall och stroke. Glioblastom och andra tumörer i hjärnan, samt en del sällsynta tillstånd hos barn betraktas också som neurologiska sjukdomar. Några sjukdomar i denna grupp är neurodegenerativa sjukdomar som bryter ned nervcellerna, som vid multipel skleros (MS), amyotrofisk lateralskleros (ALS) och Parkinsons sjukdom. Det finns även neuroinflammatoriska sjukdomar som orsakas av en inflammation i nervvävnaden, så som Guillain-Barré syndrom, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP), multifokal motorisk neuropati (MMN) och myastenia gravis (MG).
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerver utanför hjärnan och ryggmärgen som kontrollerar alla kroppens rörelser. Hjärnan är kroppens centrala del som styr dina tankar, minne, tal och rörelser. Den styr också över resten av kroppen, dess organ och muskler, genom att skicka elektriska signaler via ryggmärgen och nerverna, eller via olika signalsubstanser. All information från dina sinnen skickas tillbaka till hjärnan via nerverna där dina intryck sedan behandlas. Skador på hjärna eller ryggmärg och neurologiska sjukdomar kan ge många olika symtom med påverkan på bland annat kroppens rörlighet, inlärningsförmågan och minnet liksom känslor och humör, samt att det kan ge problem med andningen, att svälja och prata. Dessa sjukdomar ger därför ofta problem med de funktioner i kroppen som du behöver för ditt dagliga liv och för att fungera i vardagen.
Inom medicin är neurologi det område där man behandlar och diagnostiserar tillstånd och sjukdomar i nervsystemet. Vid neurologiska undersökningar av hjärna, ryggmärg och nerver kan många olika metoder användas. Den enskilda patientens sjukdomshistoria, anamnes, är viktig för val av undersökningar för att sedan kunna ställa rätt diagnos. Ofta utförs en grundläggande neurologisk undersökning för att bestämma vart i nervsystemet problemet finns. Patientens mentala status, syn, muskelstyrka, känsel, koordination och reflexer testas. Ytterligare undersökningar utförs sedan för att fastställa diagnos så att rätt behandling kan ges. Olika hjärnavbildningsmetoder så som datortomografi, magnetkamera och ultraljud eller fysiologiska undersökningar med till exempel EEG (elektroencefalografi) kan användas för att bekräfta diagnos. För en del ärftliga neuromuskulära sjukdomar utförs också genetiska test för klassificering av sjukdomen. Behandling av neurologiska tillstånd och sjukdomar utgår från de problem som patienten har och från den diagnos som ställts efter undersökningarna. Sjukgymnastik, medicinering med olika läkemedel eller kirurgi kan vara aktuella behandlingsalternativ.
I Sverige pågår omfattande grundforskning och klinisk forskning inom neurovetenskap för att ge svar på flera intressanta frågeställningar. Man undersöker hur nervsystemet är uppbyggt, dess funktioner och hur det utvecklas. Man undersöker också hur och var problem uppstår, olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd, samt hur dessa kan förebyggas och behandlas. Teknikutvecklingen inom flera olika områden har möjliggjort att mer ingående studier av nervsystemets minsta beståndsdelar nu är möjligt. Molekylärbiologiska tekniker som möjliggör ingående analyser av de minsta beståndsdelarna inne i cellerna, används för genetiska analyser av arvsmassan och för att analysera proteiner och signalmolekyler. Nya förbättrade metoder finns tillgängliga för bildanalys, fysiologiska undersökningar, radiologi och kirurgi, samt datorsimuleringar och beräkningar som kan utföras på stora mängder insamlade data. Grundforskningen ger ökad kunskap om de grundläggande mekanismerna och regleringen av nervsystemet, hur det utvecklas och dess alla olika funktioner, vilket kan leda till nya innovativa läkemedelsbehandlingar. Klinisk forskning inom området leder till direkta förbättringar inom sjukvården, säkrare diagnos och bättre anpassade behandlingar för patienter med neurologiska sjukdomar och skador i ryggmärgen eller hjärnan. Detta leder i sin tur till förbättrad livskvalitet för alla de människor som drabbas av någon av dessa sjukdomar och tillstånd.
I Sverige stöttas neurovetenskaplig forskning vid svenska universitet med anslag från många olika håll. Hjärnfonden bidrar också till forskningsprojekt där hjärnan eller nervsystemet studeras. Forskningen inom neurovetenskap har breddats över tid och inkluderar nu flera närliggande forskningsområden. Flera läkemedelsföretag är involverade i forskningsprojekt för att ta fram nya, mer specifika, läkemedel inom området. Framsteg inom den pågående forskningen leder till fler möjliga behandlingsalternativ och att fler olika neurologiska sjukdomar, där det idag inte finns läkemedel tillgängliga, också kan förebyggas, lindras och behandlas. Forskning från Karolinska Institutet har nyligen visat att olika genvarianter kan ge olika svårighetsgrad av MS och att ett vanligt virus kan driva på utvecklingen av sjukdomen. Ett annat forskningsprojekt visade att det finns en koppling mellan vissa tarmsjukdomar och hjärnan, vilket kan vara av betydelse för utveckling av Parkinsons sjukdom. Vid Umeå universitet har forskning visat att en viss typ av muskelfibrer i ögat kan stå emot ALS, vilket kan vara en nyckel för framtida utveckling av bromsmedicin. Sammanfattningsvis kan man säga att det pågår mycket spännande forskning på området som sannolikt kommer leda till nya och förbättrade behandlingsmöjligheter. Under tiden fortsätter vi på The Bloc Nordic vårt arbete med att kommunicera kring befintliga behandlingar och neurologiska sjukdomstillstånd till patienter, sjukvårdspersonal och allmänheten.
 | Helena Enroth
|
