23.10.25
AI-genererade texter
Utvecklingen av AI, artificiell intelligens, går i rasande fart. Hur kommer chattrobotar, så som ChatGPT, påverka framtidens medicinska textproduktion och byråarbete? Här kan du läsa om vad vi tror!
Allergiframkallande ämnen, allergener, finns överallt runt omkring oss, både inomhus och utomhus. Det gör att dessa ämnen är svåra att undvika i vår vardag. Exempel på saker som människor är allergiska mot är olika livsmedel, pollen, pälsdjur, dammkvalster och insekter som myggor och getingar. Reaktionerna kan vara utslag, hösnuva, kli i ögon, öron och mun men också yttra sig som allergisk astma och som kontakt- eller atopiskt eksem. Svår allergi kan även orsaka anafylaktisk chock som är ett mycket allvarligt tillstånd.
Läran om vårt immunförsvar och dess reaktioner kallas immunologi. Ett normalt immunförsvar skyddar oss mot främmande smittämnen (bakterier, virus och parasiter) och detta försvar byggs upp över tid, allt eftersom vi stöter på dessa ämnen. Man kan också lära immunförsvaret att känna igen nya smittämnen genom vaccination. Den delen av immunförsvaret som engageras då kallas för det adaptiva immunförsvaret och det består främst av T-celler och B-celler. Antikroppar, som produceras av B-cellerna, känner igen och neutraliserar det främmande ämnet. Autoimmuna sjukdomar, allergier och avstötning av transplanterade organ är exempel på andra reaktioner som kan uppkomma när immunförsvaret reagerar.
Vad händer i kroppen vid en allergisk reaktion?
Det är alltså när immunförsvaret reagerar på vissa ofarliga ämnen som man blir allergisk. Normalt ska dessa ämnen i vår omgivning tolereras, men vid allergi reagerar kroppens immunförsvar som om det vore ett främmande ämne som ska bekämpas. Det vanligaste vid allergiska reaktioner är att immunförsvarets celler börjar bilda antikroppar (immunglobulin E, IgE). Antikropparna binder sedan till så kallade mastceller som släpper ut histamin i kroppen. Vissa specifika celler i immunförsvaret kan också reagera vilket då kallas cellmedierad allergi. Vid överkänslighet liknar besvären allergi, men utan att antikroppar bildas. Exempel på detta är sensorisk hyperreaktivitet eller doftöverkänslighet, som det också kallas.
Vissa allergener kan ge korsallergi då de har ämnen, proteiner, som liknar varandra så som hos björk, äpple och hasselnöt. Allergier kan vara ärftliga, eller orsakas av miljön och de allergiframkallande ämnen som finns i omgivningen. Pollenallergi är mycket vanligt i Sverige, ungefär 30 % av befolkningen reagerar på protein som finns i något växtpollen som till exempel björk, gräs, gråbo, hassel och sälg. Allergi mot pälsdjur som hund och katt är också vanligt och det innebär en ökad risk för luftrörssymtom och astma. Uppskattningsvis lider ungefär en miljon personer i Sverige av atopiskt eksem, vilket är en inflammatorisk hudsjukdom med torr och lättirriterad hud som oftare ses hos personer som har allergisk astma eller hösnuva (allergisk rinit).
Besvär och symtom vid allergi kan vara nästäppa, nysningar, utslag på huden, ögon som kliar och rinner, klåda på huden eller i munnen, nässelutslag, svullna läppar och ögon, ont i magen och tarmarna eller påverkan på andningen. Vid allvarliga reaktioner kan man få svårt att andas, bli matt och illamående, det kan klia på handflator, fotsulor och i hårbotten. Allergiska reaktioner kan också ge allergisk chock, anafylaxi, då man blir medvetslös och får svårt att andas. Detta är ovanligt, men kan vara livshotande då reaktionen i kroppen kommer väldigt snabbt. Insektsgift från geting- och bistick, allergi mot nötter och jordnötter eller mot vissa läkemedel som penicillin, kan ibland ge denna reaktion.
Så här går diagnostisering till
För att veta om man har en allergi utförs en allergiutredning. Flera olika metoder kan användas; pricktest, blodprov med antikroppstest, lungfunktionstest, eller provokation med olika ämnen. Definitionen av en allergi är att man ska ha en överkänslighetsreaktion som är utlöst av immunologiska mekanismer i immunförsvaret. Det innebär att man kan påvisa allergin med olika tester. Gluten- och laktosintolerans är inte allergier med denna definition, utan har andra orsaker.
Behandling
Det finns många olika receptfria allergiläkemedel i form av näsdroppar, ögondroppar eller tabletter som innehåller antihistaminer som dämpar immunförsvarets reaktion. Vid svårare allergier, där det finns risk för anafylaktisk chock, kan man få receptbelagda preparat i form av adrenalinpennor och kortisontabletter. Vid svåra allergiska besvär som påverkar hela ens vardag finns nu också möjlighet att få allergen immunterapi (hyposensibilisering), vilket innebär att man tar sprutor med allergenet under en längre tidsperiod. Dosen ökas efterhand och innebär att immunförsvaret inte längre reagerar lika starkt på ämnet. Immunmodulerande behandling, där man påverkar immunförsvaret på olika sätt med specifika läkemedel, används redan idag för flera olika sjukdomar. Det pågår också mycket forskning inom immunologiområdet på de stora universitetssjukhusen i Sverige.
Vill du veta mer?
Utförlig information om olika slags allergier, diagnostik och behandlingar finns på 1177. Livsmedelsverket har information om vanliga födoämnesallergier och tips på hur man ska hantera detta. På Pollenrapporten.se finns pollenmätningar, utförda på mätstationer över hela landet, för ett antal olika luftburna pollen under pollensäsongen från vår till höst. Astma- och allergiförbundet sprider information, stödjer forskning inom allergiområdet och bedriver opinionsbildning för de tre miljoner människor i Sverige som lever med allergi, överkänslighet eller astma.
 | Helena Enroth
|
